Östersjöns storspiggen kräver skärpta fiskerestriktioner
Publicerad Juli 17, 2025
Publicerad Juli 17, 2025
Den explosiva ökningen av storspiggen riskerar att omvälva Östersjöns ekosystem. För att skydda viktiga arter som sill och strömming är det avgörande att begränsa bottentrålningen.
Många som mete efter abborre eller mört längs ostkusten har i sommar enbart fått storspigg på kroken, en liten taggig fisk som nu dominerar vikar och grundområden.
För bara ett decennium sedan var spiggen en marginell inslag i Bottenhavet och östersjöns vikar. Nu talar forskare om en spiggvåg där arten reproducerar sig så effektivt att den omformar hela havsmiljön.
I historiska källor framgår att spigg under flera sekel fångades och omvandlades till fiskolja för fotogenlampor. Moderna populationer är dock sannolikt starkare än någonsin tidigare.
En av huvudanledningarna är att naturens stora fiender, torsk och sill, har decimerats av överfiske och intensiv bottentrålning. Dagens trålfiske omvandlar ofta fångsterna till fiskmjöl för laxodlingar.
Parallellt har säl- och skarvbestånden exploderat, vilket ytterligare minskar abborre och gädda. Forskare vid SLU uppskattar att dessa rovfåglar och marina däggdjur fångar tio till tjugo gånger mer predatorer än det sammanlagda yrkes- och fritidsfisket.
Resultatet är en algdominans när små kräftdjur som normalt begränsar trådalger försvinner. Bottnar som tidigare var rena förvandlas till grumliga dystram sörja där biologisk mångfald går förlorad.
Om sill och strömming går samma öde till mötes som torsken riskerar vi att förlora en ovärderlig livsmedelsresurs, ett kulturarv och de unika skärgårdsmiljöer som definierar Östersjön.
Både tidigare regeringar har föreslagit utökade trålgränser, men implementeringen har varit otillräcklig. Ett pågående tvåårigt försök i centrala Östersjön kan ge underlag, men tidsramen är för kort för att dra säkra slutsatser.
I Estland och Lettland har ett strikt trålförbud sedan 1990-talet bevarat det enda friska sillbeståndet i östersjön. Begränsningar av tid, djup och motorstyrka visar att småskaligt fiske kan vara både hållbart och lönsamt.
Trålningens låga förädlingsvärde står i kontrast till de ekonomiska fördelar som småskaligt fiske skapar för restauranger och lokala näringar. Denna omställning kan stärka både kustsamhällen och Östersjöns biologiska balans.
För att återställa rovfiskpopulationer krävs en omarbetning av säl- och skarvförvaltningen, inklusive möjligheter att sälja sälprodukter och bekämpa skarvkolonier. Sverige, med sin långa kustlinje, har ett särskilt ansvar att agera kraftfullt.