Ny straffrättsreform med skärpta straff för brott

Idag presenterar regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, sina rekommendationer för en avsevärd reform inom straffrätten. Den förväntade, samlade besparingen bedöms medföra 16.000 fler fängelseår årligen. Eftersom ett fängelseår motsvarar en plats i fängelset föreslås skärpta straffskalor för ett stort antal brott.

Ett specifikt exempel är att straffmaximum för grov våldtäkt föreslås höjas från 10 till 12 år. För grova ekobrott, som omfattar grav penningtvätt, föreslås minimistraffet att fördubblas till ett år, medan straffet för grovt vållande till annans död föreslås gå från 1 till 2 år.

Brott som har kopplingar till gängrelaterad brottslighet kan ge upp till dubbla straff. Utredningen inkluderar en straffskärpningsbestämmelse av dansk modell för brott relaterade till kriminella nätverk, inkludert skjutningar och explosiva brott på offentliga platser.

Trots dessa skärpningar, föreslår Lundh att straffen för gängkriminalitet och gängskjutningar inte automatiskt ska dubblas.

En av de föreslagna förändringarna innebär att presumtionen mot fängelse avskaffas, vilket skulle innebära att domstolarna inte automatiskt ska undvika att döma till fängelse om det finns andra påföljder. Samtidigt planeras införandet av ett system med villkorligt fängelse för kortare straff, främst riktat mot förstagångsförbrytare.

Ytterligare ett förslag är att domstolen ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga livssituation när straffet bestäms. Exempelvis ska inte straffet mildras om brottslingen förlorar sin anställning.

För de som döms för flera brott samtidigt, föreslås att varje brott ska ha större inverkan på straffet än vad som gäller idag. Domstolens prioritering ska vara att brott mot liv, hälsa eller trygghet får betydande genomslag.

Trots detta förespråkar Lundh att de tre allvarligaste brottens straffvärde inte ska beaktas fullt ut, innan eventuell straffreduktion tillämpas. För häktning föreslås en utvidgning av tillämpningen i fler fall, speciellt kring grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersrelaterat förtryck.

Även förberedelse och stämpling till brott med minimistraff på fyra år ska omfattas av denna översyn. Utredningen föreslår dock inte att minimiåldern för häktning sänks till brott med straff på ett år.

De föreslagna lagändringarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2028.