Krisen inom restaurangsektorn kräver akuta åtgärder

Jag har diskuterat med kollegor från hela Sverige, och den övergripande bilden är tydlig. Det måste erkännas: Sveriges restauranger är på väg att gå under. En restaurangkommission är nödvändig, skriver Faje Gani, både ägare av en restaurang och grundare samt vd för Baemingo.

Jag borde klara mig, med erfarenhet som Nordenchef för Twitter och en framgångsrik mediatechnologisk verksamhet. Tidigare var jag även involverad i börsstyrelser och lyckades med AIK när vi vann allsvenskan. Men den mest utmanande tiden kom när jag för ett decennium sedan blev restaurangägare.

Branschen står under hård press från alla håll, och situationen förvärras. Marginalerna är minimal på grund av kraftigt ökande kostnader och hyror. Banker nekas lån, personalen söker sig till andra yrken, och komplexa regelverk kräver ofta juridisk hjälp för att starta en uteservering. Flera restauranger står dessutom inför skatteskulder från pandemin som ska betalas tillbaka.

Enligt SCB satte 2024 rekord med 943 konkurser bland restauranger. För innevarande år förutspår Visita att branschen kommer att stanna på nolltillväxt. Kollegor bekräftar samma oro; Sveriges restauranger är på väg att falla – utan att någon hör oss.

Restaurangbranschen är en av Sveriges största arbetsgivare med nästan 150 000 anställda. Vi bidrar till livskraftiga städer och är centrala för människors vardag, varje dag, hela året. Vidare spelar branschen en avgörande roll för integration.

Det är just av dessa anledningar som jag och andra företagare vägrar att ge upp. Vi inser hur svårt läget är, men som entreprenör har jag alltid strävat efter att inte bara identifiera problem utan också att finna lösningar. Därför har Baemingo nyligen lanserat ett initiativ för att erbjuda restauranger lån till betydligt lägre avgifter än vad storbankerna erbjuder.

För att rädda den svenska restaurangnäringen behövs en mer omfattande insats från politiskt håll. Här är fyra konkreta förslag: 1. Staten bör agera som lånegarant för restaurangerna. Efter pandemin är det näst intill omöjligt få banklån. Ett nytt system, kallat

”Restauranglån 2.0”

där staten fungerar som garant, kan minska bankernas risk och ge företagarna möjlighet att investera och tillväxa, vilket i sin tur ökar skatteintäkterna.

2. Sänk momsen på restaurangmat från 12% till 6%. Tyskland sänkte momsen på restaurangmat till 7% under pandemin. Sverige har inte genomfört något liknande, men vi har fortfarande möjlighet att ge branschen en chans att överleva.

3. Eliminera arbetsgivaravgiften för unga i sektorn. Under pandemin varslades 50 000 anställda inom besöksnäringen, inklusive många inom restauranger. Många av dessa har nu börjat arbeta inom andra sektorer. En lösning är att göra det enklare att anställa unga. Låt oss skapa en väg in i arbetslivet för nästa generations kockar och servitörer genom att avskaffa arbetsgivaravgiften.

4. Minska byråkratin – skapa en Restaurangkommission. Under mina tio år som restaurangägare har regelverken blivit mer komplexa. Många av mina kollegor kämpar och lägger för mycket tid på byråkratiska frågor. Inte alla har råd med juridisk hjälp. Låt oss istället ha en

”one-stop-shop”

för att hantera tillstånd och regelverk genom att inrätta en Restaurangkommission som förenklar processen och frigör tid för att fokusera på våra gäster och personal.

Faje Gani, restaurangägare, grundare och vd för Baemingo.