Klyftorna växer i Allsvenskan – En ekonomisk analys av ligans framtid

Under 2025 nådde spelarförsäljningarna i Allsvenskan nya rekordnivåer och passerade för första gången en miljard kronor. Samtidigt stiger kostnaderna i en snabbare takt än intäkterna, vilket ökar de ekonomiska riskerna och klyftorna mellan klubbarna, enligt EY.

Inför starten av herrallsvenskan har EY publicerat sin årliga ekonomiska analys. Rapporten för 2025 visar att den totala nettoomsättningen uppgick till 3,7 miljarder kronor, en ökning med 5,5 procent jämfört med föregående år.

Den största drivkraften bakom tillväxten är spelarförsäljningar som för första gången nått över en miljard kronor. Transferintäkterna landade på nära 1,1 miljard kronor, vilket motsvarar 29 procent av den totala omsättningen.
– Det är positivt att svensk elitfotboll fortsätter att växa och attraherar både publik och kapital. Samtidigt visar årets siffror hur central spelarförsäljningen blivit för klubbarnas ekonomi. Det är ett beroende som innebär en ökad volatilitet, vilket ställer ett högre krav på klubbarnas kostnadskontroll och finansiell beredskap, säger hon.

Fyra klubbar stod för mer än hälften av transferintäkterna, vilket förstärker de ekonomiska skillnaderna inom ligan. Hammarby IF bidrog med 194 miljoner kronor, följt av BK Häcken med 191 miljoner kronor, Djurgårdens IF med 97 miljoner kronor och IF Brommapojkarna med 89 miljoner kronor.

Trots rekordintäkter från både publik och sponsring föll rörelseresultatet till 41,6 miljoner kronor. Detta beror på ökade personalkostnader och investeringar. Sex av sexton klubbar redovisade negativa rörelseresultat.
– Orsaken till det minskade rörelseresultatet är framför allt ökade personalkostnader och högre avskrivningar kopplade till sportsliga satsningar. Vi kan konstatera att sex av sexton klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat, vilket kan innebära en ökad ekonomisk sårbarhet. Särskilt i ett läge där framtida intäkter är mer osäkra, säger hon.

TV-intäkter stod för 11 procent av omsättningen. En minskning med 20 procent skulle ha lett till negativa resultat för sex klubbar, enligt EY:s analys.

Slutsatsen är att Allsvenskan växer, men det ökande beroendet av spelarförsäljningar och stigande kostnader gör ekonomin mer sårbar.

Varför är spelarförsäljningar så viktiga? De står för en stor del av klubbarnas intäkter och driver tillväxten. Den största ekonomiska risken är ökade kostnader och beroendet av osäkra transferintäkter. Hur påverkas mindre klubbar? De riskerar att halka efter när större klubbar dominerar intäkterna.