Hyresgästföreningens krav ifrågasatta
Publicerad augusti 23, 2025
Publicerad augusti 23, 2025

Hyresgästföreningen i Stockholm ställer orealistiska krav på hyressänkningar inför 2026, vilket riskerar att göra dem irrelevanta. Det är viktigt att politiken stödjer en reform för marknadshyror.
Enligt en artikel på Di Debatt (15/8) kritiserar Hyresgästföreningen Fastighetsägarna Stockholm i en situation där snitthyran i regionen har stigit med 16 procent på tre år. Att kräva hyressänkningar i detta läge framstår som oseriöst.
Trots att en hyreshöjning om 16 procent kan kännas tufft för hushåll, är det viktigt att beakta den senaste tidens inflation och räntehöjningar som berör hyresvärdarna. Hyresgästföreningen anklagar Fastighetsägarna för att sabotera hyresförhandlingar och förlita sig på oberoende skiljemän.
Om Hyresgästföreningen är missnöjd med dessa beslut, borde de överväga realismen i sina egna krav. De påstår att det råder växande ojämlikhet mellan boendeformer, där hyresgäster har högre utgifter än bostadsrättsinnehavare, men den senaste statistiken är från 2021.
Medianvärdet visar att boendeutgifter för hyresrätter var högre än för bostadsrätter 2021, men situationen har förändrats inför 2024. Hyresutgifterna för hyresrätter har minskat något, medan bostadsrätter har ökat med 40 procent.
Hyresgästföreningen framhåller därför ett orealistiskt krav på hyressänkningar. Detta signalerar brist på ansvarstagande. Istället för att beakta skiljemännens bedömningar, fortsätter de med sina krav.
Det är värt att notera att trots de senaste hyreshöjningarna fortsätter människor att flytta till Stockholm. 850 000 personer står i bostadskö och väntetiden för en hyreslägenhet är närmare nio år.
Den som saknar kapital för att köpa en bostadsrätt utestängs från marknaden och hänvisas till osäkra kontrakt. För att underlätta flytt till Stockholm behövs marknadshyror.
Hyresregleringen påverkar byggandet av hyreslägenheter negativt och leder till ineffektiv fördelning av befintliga lägenheter. Enligt Boverket kan de samhällsekonomiska kostnaderna för detta uppgå till 10 miljarder kronor årligen.
Många fruktar chockhöjningar av hyrorna, men det är osannolikt att detta skulle drabba annat än de mest attraktiva bostäderna. Exempel från Finland visar att avskaffad hyresreglering lett till ett brett utbud av lägenheter.
Införandet av marknadshyror kan ske gradvis, exempelvis genom att börja med nyproduktion. Detta skulle möjliggöra ett ökat byggande av hyreslägenheter innan fullständig fri hyressättning införs.
Alternativet till marknadshyror riskerar att försvaga tillväxt och öka den privata skuldsättningen. Hyresgästföreningens ställning skulle också undermineras, vilket kanske inte skulle vara en förlust.