Hur nobelpristagare vinner på att ta pauser

Sommaren ger utrymme för reflektion kring personliga prioriteringar och arbetslivets mening. Det är lätt att anta att Nobelpristagare har försakat allt annat för sina upptäckter, men en närmare granskning avslöjar en mer komplex bild där fritiden spelar en central roll, påpekar Hanna Stjärne, vd för Nobelstiftelsen.

I våras anordnade Nobelstiftelsen ett seminarium i Japan med flera pristagare. En dag senare följde fysikpristagaren William D. Phillips med till en gymnasieskola i Tokyos utkant där tusen elever i skoluniform samlades för en föreläsning om att kyla atomer med laserljus.

Under frågestunden frågade en elev hur Phillips kunde kombinera intensiv forskning med familjeliv och undrade om Nobelpriset krävde att han arbetade dygnet runt. Frågan belyste en vanlig föreställning om att framgång innebär en total uppoffring.

Nobelpriset hyllar människans förmåga att möta tidernas största utmaningar. Sedan 1901 har priset belönat banbrytande insatser, där pristagare spenderat oräkneliga timmar i laboratorium, på kontor eller i fält för att finna nya lösningar.

Den här artikeln ingår i en serie där svenska näringslivsprofiler delar med sig av sina erfarenheter och tankar om balans mellan arbete och avkoppling för att inspirera läsare under sommaren.

När Nobelpristagare beskriver sina liv utanför forskningen framträder ofta oväntade intressen. Vissa seglar, andra dansar folkdans, spelar dragspel, bestiger berg eller vårdar sina trädgårdar för att finna lugn bortom laboratoriets rutiner.

Forskning visar att många framgångsrika forskare inte behandlar mer arbete som lösningen på svåra problem. I stället pausar de och ägnar sig åt helt andra aktiviteter för att återfå inspiration och skapa ny energi.

Ett exempel är Carolyn Bertozzi, mottagare av Nobelpriset i kemi 2022, som använder musik för att varva ner.

”I still play the piano by myself with my headset on late at night as a relaxation activity”, Carolyn Bertozzi says

Även ekonomipristagaren Angus Deaton har betonat hur fritid stimulerar kreativitet. Uppvuxen i Skottland fann han ro i flugfiske, där det undermedvetna bearbetar komplexa problem.

”the best thoughts are not always at work”, Angus Deaton says

Fysikpristagaren Didier Queloz, hyllad 2019 för upptäckten av en exoplanet, tillbringar så mycket tid han kan i skidbacken och tar ofta med studenter på fjällresor för att visa vikten av återhämtning.

Demis Hassabis, som som fyraåring började spela schack, följde sitt intresse till datorer och artificiell intelligens. Hans arbete med AI-modellen AlphaFold2 belönades med Nobelpriset i kemi 2023.

Werner Heisenberg blev redan 1932 Nobelpristagare, men pollenallergi tvingade honom till vila på ön Helgoland. Där, ensam med sina tankar och promenader, löste han grundproblem i kvantmekaniken.

När William D. Phillips besökte skolan i Tokyo uppmuntrade han eleverna att följa sina passioner men betonade samtidigt balans mellan arbete och familj.

”No prize can compare in importance to the family and friends I count as my greatest treasures”, William D. Phillips says

Just som han skulle avsluta föreläsningen räckte en elev upp handen och frågade om han fick ge honom en kram, vilket skapade ett ögonblick som påminde om våra grundläggande behov av gemenskap.

”Can I give you a hug?”, a student says