Hot mot renpassagen från gruvprojekt

Från berget Luossavaara ser Lars-Marcus Kuhmunen ut över Kiruna och redogör för hur områdets gamla renflyttled följde stranden av Luossajärvi.

Gruvdrift och nya bostadsområden har tvingat samebyn att använda en led bakom berget där Per Geijer-fyndigheten med sällsynta jordartsmetaller ligger. En ny gruva riskerar att helt avskära passagen mellan sommar- och vinterbetesmarker.

”Det finns ingenstans kvar för oss att flytta. Det skulle innebära att vi måste upphöra med renskötsel och att den samiska kulturen här upphör”, Lars-Marcus Kuhmunen säger.

Urfolksrätten och internationella konventioner ger samebyar rätt att fortsätta renskötsel på sina traditionella marker.

EU-kommissionen har klassat Per Geijer-fyndigheten som ett strategiskt projekt i jakten på sällsynta jordartsmetaller, vilket ger förtur i tillståndsprocesser med en maximal handläggningstid på 27 månader.

”Att den här gruvan kommer prövas på ett ofullständigt underlag tycker jag är ganska tydligt.”

Gabna sameby har begärt att Europadomstolen för mänskliga rättigheter granskar ärendet, men man befarar att snabbspåret redan försenat processen.

Samebyn beskriver att ytterligare ingrepp försvårar renens fria strövande. Många renar har blivit kvar i vinterbeteslandet och kalvar har fötts utan märkning.

Trots regelbundna samtal konstaterar representanter från samebyn och LKAB att de har olika syn på markens värde och behov.

”Vi pratar inte riktigt samma språk. För oss är det marken ger oss – vad den gett i alla tider – mycket mer värdefullt än några extra ton foder i kompensation.”

LKAB framhåller att den pågående rennäringsanalysen behöver slutföras, men medger att ingen lösning har nåtts.

”Problemet vi har är att vi behöver samma mark. All mark här omkring är på ett eller annat sätt skyddad och i slutändan är det statens ansvar att hantera målkonflikter”, Jan Moström säger.