Höjningen av pensionsåldern och dess påverkan på framtiden
Publicerad oktober 24, 2025
Publicerad oktober 24, 2025

År 2026 kommer pensionsåldern i Sverige att justeras, vilket kommer att introducera ett nytt begrepp, riktålder. Detta har betydande implikationer för pensionssystemet och individens framtida pensioner. I en kommentar förklarar pensionsspecialisten från Pensionsmyndigheten vilka skillnader pensionärer kan förvänta sig.
Riktåldern är en flexibel pensionsålder som anpassas utifrån den genomsnittliga livslängden i Sverige. Den är inte obligatorisk, men påverkar centrala delar av pensionssystemet, inklusive tidpunkter för utbetalning av olika pensioner och sociala trygghetssystem.
Den kommer att fastställas sex år i förväg. För perioden 2026 till 2031 har riktåldern satts till 67 år, vilket innebär att individer som fyller 67 under dessa år anses ha nått den nya pensionsåldern.
Orsaken bakom införandet av riktåldern är den ökande livslängden. För att garantera pensionssystemets hållbarhet måste resurserna sträcka sig över en längre tid. En automatisk justering av pensionsåldern kommer att eliminera behovet av frekventa politiska beslut i takt med att livslängden förändras.
Riktåldern syftar till att trygga pensionsnivåerna i framtiden och stärka systemets ekonomi. Den uppmuntrar även till längre arbetsliv, vilket gynnar både individuella pensioner och systemets långsiktiga stabilitet.
Med riktåldern som träder i kraft 2026 kan inkomst- och premiepension börja utbetalas tre år innan riktåldern, vilket innebär från 64 års ålder. Utbetalning av garantipension och bostadstillägg sker dock först vid 67 års ålder.
Övergångsregler kan möjliggöra tidigare uttag av pension för vissa årskullar, men för flertalet krävs noggrannare planering för ett ekonomiskt förnuftigt pensioneringstidpunkt.
En annan viktig förändring är att skatten på pensionen kommer att sänkas från januari det år en person når sin riktålder. Det innebär ett högre grundavdrag och lägre skatt, utan att åtgärder behöver vidtas av individen.
Även om man väljer tidig uttagning av pension får man den reducerade skatten först efter att ha nått riktåldern. Detta innebär att tidiga uttag kan resultera i både lägre pension och högre skatt under de första åren.
Riktåldern påverkar olika generationer olika. För dem födda 1959–1960 gäller riktåldern 66 år, medan den för de födda 1961–1963 är 67 år. Yngre generationer kan förvänta sig ytterligare höjningar i takt med livslängdens ökning.
Att arbeta längre inte bara ökar pensionen utan medför även lägre skatt och fler intjänade pensionsrätter, vilket kan ge betydande ekonomiska fördelar när pensionen börjar betalas ut.
Vanliga frågor kring riktåldern inkluderar vad som händer vid tidig pensionering, huruvida riktåldern påverkar tjänstepension och om den kommer att fortsätta öka. Garantipension och bostadstillägg utbetalas endast vid riktåldern, vilket är viktigt att beakta.