Framtidens smaker: Innovation genom AI

Vad formar egentligen framtidens smaker? Är det konsumenternas val, vetenskapliga framsteg eller AI-algoritmer? I Norrköping etablerar Nord Arom Nordens största anläggning för smakproduktion, där artificiell intelligens kombineras med naturliga ingredienser som bär och kryddor.

Nord Arom satsar på en ny fabrik i Norrköping, en del av ett större projekt där fokus ligger på att analysera hur nya smaker föds och utvecklas.

”Det är en ganska hemlig bransch. Konsumenterna vet inte att vi finns även om vi ingår i deras smakupplevelser,”

menar vd:n Johan Eriksson.

Företaget har en lång tradition av att utveckla aromer för produkter som sträcker sig från drycker och glass till kosttillskott och godis. De anser sig inte vara innovationsledare utan snarare experter på att tolka marknadstrender och skapa fungerande smaker.

”Vi är en del av kedjan som tolkar, anpassar och tillgängliggör det nya för våra kunder,”

förklarar Johan Eriksson.

För att hänga med i den snabba trendutvecklingen har Nord Arom implementerat ett AI-system som analyserar olika källor, från menyer och sociala medier till forskningsrapporter. Detta för att identifiera framtida trender.

”Vi behöver se vad som bubblar innan det kokar. Lanseringsdata är ofta för gamla när de blir tillgängliga,”

säger produktutvecklingschefen Karin Anderö.

AI-verktyget kompletterar företagets traditionella trendanalys och tillsammans med barchef Svante Garsten Schön från Stockholmsbaren Häktet, skapas en årlig lista över framtida smaker, där 2025 inkluderar bland annat blåbär och bergamott, jordgubbsblad och apelsinblom.

”Det är inte bara en smakfråga – det handlar också om kontext. Vad känns modernt, fräscht och passar konceptet?”

säger Anderö.

Den tekniska utvecklingen påverkar även analysen av smaker. Medan smakutveckling ofta betraktas som ett hantverk, är sensorik en vetenskaplig disciplin med systematiserade metoder. Nord Arom har en utbildad sensorisk panel för att bedöma smaker och produkter, både för produktutveckling och kvalitetskontroll.

”Det handlar om hur smak upplevs i olika miljöer. Allt från temperatur till tallrikens form kan påverka,”

förklarar Karin Anderö.

För att möta den växande efterfrågan bygger Nord Arom en ny fabrik på 4 500 kvadratmeter i Klinga, Norrköping.

”Den nuvarande fabriken räcker inte till. Vi har vuxit stadigt i flera år och har inte riktigt kunnat gasa på. Den nya ger oss möjlighet att växa med både personal och produktion,”

säger Johan Eriksson.

Satsningen är en av de största i företagets historia och har potential att möjliggöra parallella produktionsflöden för ökad flexibilitet.

”Det är en investering för nästa generation. Vi bygger för att vara skalbara – men också för att stå stadigt om något oväntat inträffar,”

säger Eriksson.

Fabriken förväntas börja producera i slutet av 2026, medan huvudkontoret samt viss produktion stannar kvar på de nuvarande lokalerna. På den nordiska marknaden konkurrerar Nord Arom främst med större europeiska aromföretag.

”Det är inte många som har lokal produktion i Norden. Vi har fördelen att vara nära våra kunder och ha koll på de nordiska smakpreferenserna,”

förklarar Johan Eriksson.

Till mer än hälften utgör drycker Nord Aroms affärer, följt av glass, godis och bageri. Särskilt inom dryckessektorn är snabba förändringar vanliga, där trender kan dyka upp och försvinna innan produktionen ens har påbörjats.

”Vi får förfrågningar som helt uppenbart är Tiktok-drivna,”

säger Johan Eriksson.

Ej alla idéer når butikerna. Experiment som baconglass och popcornläsk har utvecklats men aldrig lanserats.

”Vi testar mycket och ibland blir det mer experiment än produkt. Men även det lär oss något,”

framhåller Karin Anderö.

Att klargöra vem som styr utvecklingen är utmanande. Smaklandskapet formas av en kombination av teknologi, trender och timing.

”Det är inte en aktör som pekar ut riktningen. Vi försöker lyssna på många källor samtidigt – och översätta det till något som fungerar,”

avslutar Johan Eriksson.