Flaskhalsar hindrar utbyggnaden av laddstationer för eldrivna fordon
Publicerad augusti 29, 2025
Publicerad augusti 29, 2025

Svenska transportföretag som önskar etablera laddstationer för eldrivna lastbilar drabbas av långa väntetider för elnätsanslutning. Di:s undersökning visar att tiden kan sträcka sig upp till tre år i vissa regioner. Många åkerier möter svårigheter i att konkurrera prismässigt med dieseldrivna lastbilar, men väntetiderna för elnätsanslutning blir ett allt större problem.
Under augusti har Di intervjuat 15 aktörer inom transportbranschen i Sverige. De beskriver att det är utmanande att bygga ut laddinfrastrukturen på grund av de långa väntetiderna. ”Vi har gjort ansökningar till nätägare på flera olika orter och fått några preliminära ja, men inte med den effekt vi ansökt om och i vissa fall utan löfte om när det kan bli verklighet. I de fall vi fått en uppskattning av ledtid handlar det om från 12–18 månader och upp till 3 år”, säger hon.
Den fördelaktiga prissättningen av diesel gör att traditionella lastbilar fortfarande är mer lönsamma. Dessutom rapporteras bristande kapacitet i elnätet, vilket innebär att företag tvingas vänta länge på anslutningar. ”Den absolut största flaskhalsen då det kommer till att bygga ut laddinfrastrukturen är elnätet. För oss tar det oftast minst två år innan vi kan få effekt”, säger han.
Företag som har varit tidiga i sina investeringar har haft fördelar, men nya aktörer står inför större hinder. ”Från början gick ganska lätt för oss. I och med att vi var tidigt ute så kunde vi säkra effekt på de terminalerna vi hade behov av då. Men i dag när vi bygger nya terminaler eller flyttar dem så är det en mycket större utmaning”, säger hon.
Ett företag som har drabbats hårt är Postnord, som fått veta att de kan behöva vänta ända till 2030 för att bygga ut elkapaciteten vid sin terminal i Segeltorp. Detta kan fördröja deras övergång till eldrift, trots deras ambition att ställa om.
Utöver väntetiderna påpekar åkerierna att det finns en brist på transparens och samordning mellan nätbolagen. ”Det är nästan 200 olika nätbolag, alla med olika ansökningsprocesser, upplägg, priser och ledtider vilket gör det väldigt ineffektivt för ett stort bolag med verksamhet på flera orter. Det saknas någon form av förenkling och samordning gentemot oss kunder”, säger hon.