Enklare väg till klimatsmart val och minskad sårbarhet för Sverige

Sällan har valet av bränsle till fordon så stor inverkan på klimatet och vår framtid som nu. Skillnaden mellan de bästa och sämsta alternativen för bränsle ökar ständigt, vilket framgår av Energimyndighetens årliga rapport om drivmedel. Här följer en sammanställning av fem viktiga punkter.

1. Betydande klimatvinster med förnybart bränsle. Det förekommer debatt kring huruvida den klimatpåverkan förnybara drivmedel har kan anses vara

”noll”

Energimyndigheten redovisar emellertid den verkliga påverkan av olika bränslen, baserat på EU:s metodik. Att byta från fossil diesel till HVO minskar koldioxidutsläpp med över 80%, medan en övergång från bensin till E85 halverar utsläppen.

Klimatnyttan från dessa förnybara källor har ökat avsevärt jämfört med föregående år. Detta beror främst på den sänkta reduktionsplikten, som fått fossila bränslen att bli ännu mer skadliga. Att använda el eller fordonsgas resulterar i nästan inga utsläpp per kilometer. Det är därför bekymmersamt att indikatorn från 2030-sekretariatet visar en markant nedgång i andelen fossilfria drivmedel.

2. Förnybara källor från närområdet. Fordonsgasen är den mest lokala formen av bränsle, där hela 98 procent av den svenska produktionen, som huvudsakligen kommer från matavfall och avloppsslam, härrör från Sverige. Nästa största källa är Danmark, som bidrar med 22 procent. Etanolen som används i Sverige kommer till största del från Ukraina, och övervägande delen av HVO kommer från Tyskland och Frankrike.

3. Fossila bränslen har okänt ursprung. Mer än hälften av den fossil bensin och diesel som användes i Sverige förra året hade okänt ursprung. Detta kan delvis förklaras av hemlighetsmakeri kring leverantörer från länder som Ryssland och Iran. Det är avgörande att vi har transparens kring ursprunget av fossila bränslen, där vissa länder som Libyen och Nigeria är de största källorna, vilket kan vara problematiskt för vår oberoende energiförsörjning.

4. Diesel dominerar, medan förnybara alternativ minskar. Vid jämförelser av bränsleförbrukning är det viktigt att fokusera på energiinnehåll. Diesel har en användning som är dubbelt så stor som bensin, detta trots en låg försäljning av dieselbilar; tunga lastbilar är huvudorsaken. Andelen fossila drivmedel ökar, och diesel används över tio gånger mer än förnybar HVO, även om HVO100 nu blivit mer prisvärt och ett effektfullt alternativ för konsumenter.

5. Stora kunskapsbrister – hur mycket vill vi agera? Diskussionerna om att bojkotta ryskt producerad mat har en tendens att fokusera på drycker snarare än att uppmärksamma övergången till förnybara bränslen och dess effekt. Det finns grupper som uttrycker motvilja mot de länder vi oftare handlar från när vi tankar fossilt, men dessa röster hörs sällan i debatten kring ökat förnybart bränsle.

Olika delar av samhället visar ofta en vilja att minska importberoendet, eftersom det fossila bränslet ofta kommer från länder vi inte kan lita på vid kriser. Det förnybara produceras lokalt eller i närregioner, vilket är en kritisk aspekt. Förmodligen beror den bristande insikten på otillräcklig information, vilket gör spridningen av denna artikels insikter avgörande.

Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet, är en av Sveriges ledande röster för hållbara transporter.