Energipolitikens påverkan på hushåll och företag
Publicerad augusti 21, 2025
Publicerad augusti 21, 2025
Regeringen arbetar för närvarande med att skapa ett elsystem där hushåll och småföretag tvingas betala stora summor i subventioner till elproducenter. Elkunderna, inklusive hushåll och industri, blir förlorarna i denna situation. Det är dags för oss att göra våra röster hörda, skriver hon.
Kärnkraft utgör en central del av Sveriges energimix. Genom investeringar kan de nuvarande reaktorerna erbjuda stabil och kostnadseffektiv elektricitet fram till 2060-talet. Samtidigt riskerar regeringens miljardstöd till ny kärnkraft att försvåra dessa marknadsdrivna satsningar.
När subventionerna blir en norm försvinner konkurrensen, och hela marknaden regleras. Priserna sätts bakom stängda dörrar mellan politiker och elproducenter, medan de som ska betala helt utesluts. Det finns ingen begränsning för det garanterade pris som förhandlas med kärnkraftsproducenterna. Subventionen kan ges för upp till 40 TWh ny kärnkraft under 40 år.
Alla finansieringsmodeller leder till att elkonsumenterna får stå för kostnaden. Det finns en risk att den elintensiva industrin undantas från finansieringsmekanismen, vilket kan vara klokt för att bevara den sektorn. Men då måste hushåll och småföretag bära den tyngre lasten.
Elskatten har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, och utgör redan minst 20 % av din elräkning. Om subventionen till kärnkraftsproducenterna når 50 öre/kWh, kan det leda till en höjning av elskatten med 40 procent. Denna kostnadsökning kommer att påverka alla hushåll och företag i Sverige.
Vi befinner oss nu inför en oöverträffad statligt påtvingad omfördelning av förmögenheter från elkonsumenter till elproducenter. Teknikleverantörerna känner till hur systemet fungerar och har inget incitament att hålla tillbaka sina erbjudanden.
Regeringen har lovat att fatta beslut om att bygga ny kärnkraft under mandatperioden, men det är osäkert om den potentiella byggherren, Vattenfall, kommer att gå vidare med projektet utan lönsamhet. Förhandlingsläget blir än mer obalanserat när de som ska betala inte inkluderas i diskussionerna.
Kostnaderna stannar dock inte där. Subventionerna hotar hela energisystemets balans. Investeringar i ny kärnkraft kan underminera marknadsmässiga satsningar på vind-, vatten- och kärnkraft.
Vi riskerar att skapa ett dyrt och ineffektivt elsystem som minskar vår konkurrenskraft. Den elektricitet som elkonsumenterna betalar för kan istället exporteras och gynna andra länder. Regeringen och näringslivets representanter måste nu ta ansvar för att skydda hushåll, småföretag och industri, de som faktiskt skapar jobben och tillväxten.
Det är avgörande att kunderna får en röst i utvecklingen av det framtida energisystemet. Vi måste kräva insyn, kostnadskontroll och en politik som möjliggör kostnadseffektiva investeringar. Subventioner måste vara teknikneutrala och transparenta, inte ett verktyg för att gynna vissa aktörer på bekostnad av allmänheten.
Historiskt har stora statliga satsningar på komplexa marknader sällan slutat väl. Den tystnad som råder från kundsidan är farlig, då den öppnar för att de som ser oss som en självklar finansieringskälla får fritt spelrum. Det är dags att vi ger uttryck för våra åsikter, tydligt och omgående, avslutar hon.