Elskatten och dess ekonomiska konsekvenser

Pär Holmberg anser att regeringens förslag om att sänka elskatten gynnar hushållen på bekostnad av den elintensiva industrin. Men situationen är betydligt mer komplex. Det handlar inte om att ”dela ut gåvor” till hushållen utan snarare om att åtgärda en felaktig skatt som länge har orsakat problem, säger hon.

Elskatten är i grunden en fiskal punktskatt utan klimat- eller styrningssyfte. Professorerna Runar Brännlund och Bengt Kriström har tidigare kritiserat elskatten som en regressiv avgift. Den påverkar hårdast hushåll med låga inkomster och begränsade möjligheter att påverka sin elanvändning. Att ta bort delar av en sådan skatt innebär därför att man korrigerar en orättvisa, påpekar han.

Det påstås att skatten nu sänks med tio öre. I praktiken blir det dock endast fyra öre netto under mandatperioden, eftersom elskatten har höjts flera gånger tidigare. Det innebär att hushållen i realiteten inte får någon betydande lättnad. Tvärtom kan man hävda att sänkningen är för liten för att märkas i hushållens ekonomi, och Holmbergs argument om att vi skulle behöva ”sänka mindre under längre tid” blir svåra att förstå.

Vi har redan en proportionell beskattning genom momsen, som automatiskt ökar när elpriserna stiger. Att dessutom ha en punktskatt på el innebär att hushållen drabbas dubbelt under perioder av höga priser. Ukraina-krisen visade hur den kombinerade effekten av volatila elpriser och höga skatter ledde till stora kostnader för hushållen.

En politik som syftar till elektrifiering kan inte samtidigt ålägga hushållen dubbla skattebördor. Danmark har sänkt elskatten med 95 procent och ligger på EU:s miniminivå. Sverige tillhör de länder där hushållen fortfarande betalar bland de högsta skatterna på el trots vår rena och klimatsmarta elproduktion. Varför ska svenska hushåll bära en så tung börda?

Det föreslagna svenska högkostnadsskyddet har låg sannolikhet att träda i kraft, vilket minskar risken för de negativa effekter som Holmberg varnar för. Norrmännens högkostnadsskydd är mycket mer sannolikt att leda till de problem han beskriver. Reformen i Sverige framstår snarare som verkningslös än som ett reellt ingrepp på elmarknaden.

Sänkningen av elskatten är inte att gynna hushållen på industrins bekostnad; tvärtom handlar det om att skapa mer rättvisa villkor. Regeringens sänkning är marginell. För att på allvar främja elektrifiering och rimliga kostnader för hushållen, bör Sverige närma sig EU:s miniminivå istället för att behålla en av de högsta elskatterna i Europa, avslutar hon.