Ekonomisk osäkerhet i eurozonen efter kriget

Effekterna av kriget börjar bli tydliga i eurozonen, enligt preliminära inköpschefsindex. Flera faktorer indikerar en svagare tillväxt och ett pressat prislandskap. – En viss risk för ett stagflationsscenario, säger hon.

Det preliminära inköpschefsindexet för eurozonen i mars sjönk till 50,5, vilket fortfarande är något över 50-strecket.
– Men i länder som Frankrike och Tyskland finns det en oro för stagflation, säger hon.

Hon nämner specifikt kraftiga prisökningar på energi och insatsvaror, samt längre leveranstider som bidrar till ökade konsumentpriser.
– Det finns en utbredd oro bland företagen att konflikten inte kommer att lösas snart, säger hon.

Hur länge Hormuzsundet i Persiska viken är stängt är centralt för krigets effekter.
– Ju längre konflikten pågår, desto mer infrastruktur skadas, vilket leder till långsiktiga konsekvenser, säger hon.

Stagflation, där ekonomin stagnerar och inflationen ökar, kan leda till att centralbanker tvingas höja räntorna, vilket fördjupar lågkonjunkturen.
– Det är verkligen en mardröm för centralbanker, säger hon.

Hon påpekar att inflationen idag är betydligt bättre än 2022, vilket kan förhindra dramatiska inflationsökningar.
– Jag utesluter inte att det kan hända, men centralbankerna är mer vaksamma nu, säger hon.