Ekonomisk återhämtning och hushållens roll i budgeten

Finansminister Elisabeth Svantessons prioritering av hushållen i nästa års budget är tydligt motiverad. Inflationen har nu sjunkit till hanterbara nivåer, vilket öppnar för finanspolitiska åtgärder. Med tanke på det kommande valet önskar regeringen att väljarna ska känna sig tillfredsställda när de står vid valurnorna.

Sveriges ekonomi har länge varit svag, med en tillväxt som varit anemisk i tre år. När Svantesson presenterade budgetpropositionen jämförde hon den nuvarande lågkonjunkturen med tidigare, som finanskrisen 2009. Den nuvarande situationen är både djupare och mer utdragen.

Regeringen planerar att använda ett reformutrymme på 80 miljarder kronor, där merparten riktas mot att stärka hushållen. Den största kostnaden för hushållen är skatten på arbete, vilket gör jobbskatteavdraget till ett centralt förslag. Det syftar till att öka incitamenten för fler att arbeta och därmed öka sysselsättningen.

Budgeten innehåller även åtgärder som halverad matmoms, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, samt sänkt elskatt. Prognosen tyder på att dessa satsningar kommer att ge ett betydande lyft till ekonomin nästa år. BNP förväntas öka med 3,1 procent, efter en ökning på 0,9 procent i år.

Men denna optimistiska bild baseras på att hushållen kommer att använda sina ökade inkomster till att konsumera mer, vilket inte är säkert. Svantesson påpekade att svenskarna upplever brist på framtidstro och tillförsikt. Många hushåll skjuter upp större inköp och väljer att spara istället.

Handelns utredningsinstitut rapporterade att en långsiktig förändring kan innebära ökat försiktighetssparande på bekostnad av konsumtionen. Niklas Laninge, sparpsykolog, påpekade att hushållen kan lida av