Bristande åtgärder mot investeringsbedrägerier på sociala medier

Under de senaste veckorna har det uppdagats allvarliga investeringsbedrägerier som sprids via sociala medier. Genom falska annonser på Facebook, där kända svenska finansprofiler används, lockas småsparare in i Whatsapp-chattgrupper. Här inleds bedrägeriet på allvar.

Pensionären Catherine Bråkenhielm trodde att hon fick investeringstips av Adam Gerge, grundare av fondbolaget Didner & Gerge. Hon fick rådet att investera i Fly-e, som är ett litet amerikanskt bolag. Initialt var investeringarna framgångsrika, men efter att bedragarna lyckats få flera småsparare att köpa aktien, sålde de av allt och aktiekursen kollapsade.

Detta tillvägagångssätt kallas för ”pump and dump”. Drabbade finns över hela Sverige, men få vågar berätta om sina erfarenheter. Bråkenhielm förlorade omkring 600 000 kronor och har polisanmält bedrägeriet, men har små förhoppningar om att få tillbaka något av sina pengar.

Denna typ av bedrägerier är ett globalt problem. SVT:s ”Uppdrag granskning” har tidigare belyst hur internationella brottssyndikat är involverade. I Sverige uppgick vinsterna från investeringsbedrägerier till 1,7 miljarder kronor förra året, vilket gör det till den mest utbredda brottsligheten.

Att stoppa bedragarna är en stor utmaning, då de ofta opererar från okända callcenters utomlands. Att spåra och återfå pengarna är näst intill omöjligt, då de snabbt försvinner i det globala finansiella systemet.

Trots svårigheterna att få tag på bedragarna är det viktigt att inte förbli passiv mot denna typ av brottslighet. Den negativa trenden kan vändas, påminner om de telefonbedrägerier som drabbat äldre. Politisk och bankåtgärder har lyckats minska dessa brott genom att försvåra överföringar till bedragarnas konton.

Sociala medieplattformar, såsom Meta-ägda Facebook, Instagram och Whatsapp, är centrala för att lösa problemet med investeringsbedrägerier. Trots att Meta säger sig arbeta för att rensa sina plattformar från bedrägligt innehåll, är det uppenbart att deras insatser hittills varit otillräckliga. Kanske är det en fråga om att bluffannonserna genererar intäkter.

Om viljan finns kan aktiebluffarna stoppas. AI-teknik som används för att skapa falska annonser kan även användas för att identifiera dem. Meta borde bättre skydda sitt varumärke genom att ta bort bedrägligt innehåll.

Att sätta politisk press på plattformar som inte agerar kan vara effektivt. Regeringens insatser mot telefonbedrägerier kan tjäna som en modell. Efter ett möte med ansvarig minister vidtogs åtgärder för att skydda kundernas pengar.

Regeringen har dessutom lovat att utveckla en digital strategi mot gängvåldet, och planerar att införa strängare krav på teknikföretag för att förhindra rekrytering av unga till kriminella verksamheter. Det är positivt, men polisens befogenheter för att bekämpa rekrytering borde även omfatta investeringsbedrägerier. Om Meta och andra företag inte agerar, måste någon annan göra det.