Bästa kommuner för upphandlingar

Närhet övervinner storlek – än en gång. För tredje året i rad intar Oxelösund första plats på listan där företag utvärderar kommunernas upphandlingar. Detta framgår av årets Nöjd upphandlingsindex, där mer än 9.700 företag har betygsatt 104 kommuner baserat på kriterier som effektivitet, bemötande och kompetens.

Enligt årets NUI-mätning är det inte storlek, utan snarare närhet, som är avgörande för företagens betyg av kommunernas upphandlingar.

”I mindre kommuner är det lättare att ha direktkontakt med företagen. Det ser vi tydligt i resultatet”

säger Jan Torége, ansvarig utredare på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

NUI ingår i SKR:s övergripande företagarklimatsundersökning, där kommunens servicenivå bedöms inom områden som bygglov, miljötillsyn och upphandling. I Nöjd upphandlingsindex, som genomförts sedan 2020, utvärderas sex så kallade serviceområden; effektivitet, information, kompetens, tillgänglighet, rättssäkerhet och bemötande. Enligt Jan Torége finns det två områden som särskilt utmärker sig.

”Kompetensen hos upphandlarna är det allra viktigaste, tätt följt av hur effektivt processen sköts. Det handlar om hur mycket tid företagaren upplever att de måste lägga ned för att kunna lämna ett anbud.”

För tredje året i rad hamnar Oxelösund i toppen. Kommunen är en tydlig illustration av hur nära relationer och proaktiv kontakt kan bygga förtroende även bland företag som inte vinner upphandlingar.

Richard Andersson, upphandlingschef i Oxelösund, bidrar starkt till kommunens framgång inom upphandlingar.

”Han kontaktar alltid alla anbudsgivare, oavsett om de tilldelas kontrakt eller inte. Det bygger respekt och det syns i deras betyg,”

förklarar Jan Torége. Mindre kommuner dominerar listans toppskikt i Nöjd upphandlingsindex.

Efter Oxelösund, som har cirka 12.000 invånare, följer Perstorp med drygt 7.000 och Knivsta med 21.000. Först på sjätte plats hamnar en något större kommun, Södertälje, som har omkring 103.000 invånare. Dessa resultat bör dock tolkas med viss försiktighet. I mindre kommuner finns det färre anbudsgivare, vilket kan påverka det totala betyget.

”Företag som får ett avtal ger generellt högre betyg än de som inte får det. Om en stor andel av de svarande har tilldelats avtal kan det dra upp snittet. I mindre kommuner är just den andelen ofta högre.”

Samtidigt kan större kommuner möta andra utmaningar, såsom fler anbudsgivare och ärenden, vilket resulterar i en lägre tilldelningsgrad och potentiellt sänkt totalbetyg.

SKR:s mål med mätningen är att förbättra företagsklimatet i landets kommuner. Förtroende är en avgörande faktor, inte bara i interaktionen mellan företag och kommun, utan också för den lokala utvecklingen.

”Ett gott bemötande, tydlig information och professionell hantering gör stor skillnad. Det är här förtroende skapas, och i förlängningen också ett mer levande näringsliv,”

avslutar Jan Torége.