Bankernas räntestrategier skapar klyftor mellan sparande och lån
Publicerad november 11, 2025
Publicerad november 11, 2025

Under oktober månad noterades en måttlig nedgång i de svenska bolåneräntorna, samtidigt som sparräntorna sänktes i en snabbare takt. Enligt Zmarta föll den genomsnittliga rörliga bolåneräntan till 2,68 procent, medan sparkonton nu erbjuder en snittränta på 0,48 procent. Detta innebär en nedgång för sparräntorna som är 30 procent större än den för bolåneräntorna.
Zmarta pekar på att skillnaden mellan lägsta och högsta rörliga bolåneränta i oktober var 0,33 procentenheter. Skandiabanken hade de mest fördelaktiga villkoren med 2,51 procent, medan Ikano Bank hade den högsta räntan på 2,84 procent. Denna skillnad motsvarar 3 300 kronor extra i kostnad per lånad miljon.
Även de bundna räntorna sjönk något, där treåriga lån nu ligger på 3,00 procent, vilket är 0,32 procentenheter dyrare än rörliga lån. – Många banker försöker locka kunder att binda sin ränta, men för de flesta kan det vara en kostsam försäkring. Det rekommenderas istället att fortsätta med rörlig ränta och spara mellanskillnaden, säger en expert.
Vad gäller sparräntorna har bankerna minskat genomsnittsräntan från 0,60 till 0,48 procent. Vissa storbanker erbjuder nu räntor på noll. Enligt Zmarta innebär detta att sparräntorna har sjunkit 33 procent mer än bolåneräntorna under oktober. – Bankerna försöker öka sina marginaler genom att sänka sparräntorna mer än bolåneräntorna, säger expert.
Räntegapet mellan bolån och sparräntor är fortfarande stort, med ett snitt på 2,17 procentenheter. SEB, Nordea och Länsförsäkringar uppvisar det största gapet, över 2,6 procentenheter. Landshypotek och SBAB erbjuder däremot betydligt bättre sparräntor, på 1,5 respektive 1,25 procent.
Att jämföra räntor kan spara upp till 3 300 kronor per år för varje miljon i lån. Skandiabanken är den bank med lägst bolåneränta i oktober 2025, medan Landshypotek erbjuder den bästa sparräntan. Enligt experter är bankernas sänkning av sparräntorna kopplad till deras önskan att öka marginalerna när inflationen sjunker.