AI:s påverkan på svenska arbetstagare

AI hotar den svenska medelklassen. Förändringar är inte längre framtidsutsikter – de pågår nu. Regeringen måste vidta åtgärder snabbt, innan det är för sent, enligt Maria Mattsson Mähl, expert på arbetsmarknadspolitik, och Rasmus Rossi, innovatör av AI-lösningar.

Sverige står inför en historisk omvandling av arbetsmarknaden. Med över 40 års gemensam erfarenhet inom arbetsmarknadsutbildning och jobbmatchning har vi lett organisationer genom tidigare kriser som finanskrisen och flyktingkrisen. Inga tidigare scenarier kan jämföras med den förändring vi nu bevittnar.

Hotet mot arbetstillfällen riktar sig inte främst mot lågkvalificerade yrken, utan mot den svenska medelklassen: akademiker med stabila inkomster och trygg anställning. AI angriper kärnan av vårt kunskapssamhälle och förändrar allt snabbt.

Även om AI:s inverkan på arbetsmarknaden är global, är Sverige särskilt sårbart. Många yrken kräver hög kvalifikation och involverar analys och kreativt tänkande – områden där AI snabbt blir mer kompetent. AI arbetar 24/7 utan krav på semestrar eller löneutveckling.

Yrken som ekonomiassistent och kundsupport försvinner redan snabbt, och nästa våg kan drabba medelmåttiga ingenjörer och ekonomer. Det handlar inte om bristande kompetens, utan om AI:s förmåga att utföra uppgifter mer effektivt.

En rapport från 2024 visar att upp till 300 000 jobb kan försvinna i Sverige inom bara tio år, vilket kan motsvara 6 procent av arbetsmarknaden. Vi anser att detta kan vara en underskattning; den verkliga siffran kan vara betydligt högre.

Flera företag experimenterar redan med AI-lösningar som komplement till sin verksamhet. När teknologin är testad kommer omställningen att ske på ett blixtsnabbt sätt. Det handlar om verkliga situationer och inte hypotetiska scenarier. Vi själva har använt AI för att hantera uppgifter som tidigare krävde större team.

Det väcker kritiska frågor: Varför skulle småföretagare anställa personal när de kan uppnå samma resultat med AI? Vad betyder detta för skattebas och trygghetssystem? Flera ekonomiska experter, inklusive Nobelpristagare, uttrycker allvarlig oro över utvecklingen.

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton har påstått att ungdomar bör överväga yrken som rörmokare, vilket kan verka drastiskt men är en tydlig varningssignal. Det visar att vi behöver en nationell strategi för att hantera AI:s påverkan på arbetsmarknaden.

Vi behöver inte bara mildra negativa konsekvenser utan också snabbt identifiera framtida tillväxtsektorer där jobb kommer att skapas. Vi bedömer att jobb kommer att blomstra i praktiska hantverk och vårdsektorn snarare än inom teknologi, där Sverige redan har utbildningsutmaningar.

Vi uppmanar regeringen att inrätta en AI-kommission med representanter från arbetsmarknadens parter för att förstå och hantera dessa förändringar genom proaktiv politik. Det är avgörande att agera nu. AI är närvarande, och den svenska modellen kräver snabba anpassningar för att skydda medelklassen.