Regeringens ekonomiska prognos: Positiva utsikter men osäkerhet kvarstår
Publicerad juni 18, 2026
Publicerad juni 18, 2026
Regeringen upprätthåller sin prognos för den svenska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas landa på 2,3 procent i år, vilket stämmer överens med tidigare bedömningar från maj.
Arbetslösheten förutspås minska från 8,8 procent ifjol till 8,5 procent i år, en prognos som också kvarstår oförändrad.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar att utsikterna framstår som mer positiva nu än för några månader sedan. Inflationen bedöms inte utgöra ett hot enligt henne.
– Just nu så ser vi inte att det kommer att vara ett problem i svensk ekonomi, säger hon.
Samtidigt erkänner hon att arbetslösheten är för hög, men att förbättringar nu syns. Antalet sysselsatta har ökat med 100 000 jämfört med 2022.
Riksbanken har indikerat en ökad risk för räntehöjningar i år.
– Det är en rimlig bedömning eftersom stor osäkerhet kvarstår, säger Svantesson.
Trots potentiella förbättringar, såsom en lösning på Irankonflikten, påpekar hon att det kan ta tid innan ekonomin stabiliseras.
– Jag har sagt hela tiden att det här som sker nu kommer påverka svensk ekonomi hela det här året, fortsätter hon.
Enligt finansdepartementets kalkyler väntas ett underskott i statsfinanserna motsvarande 2,5 procent av BNP i år. Underskotten förväntas minska och nå balans inom några år.
– Den här prognosen och också utvecklingen av de offentliga finanserna ger oss väldigt bra skyddsvallar även fortsättningsvis. Vi klarar tuffa, tuffa situationer, säger Svantesson.
Kritik har framförts från Socialdemokraterna. Mikael Damberg, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, påpekar att regeringen har sänkt prognosen för BNP 2027 från 2,7 till 2,5 procent.
– Tidöregeringen har misslyckats med ekonomin och Svantesson har presenterat glädjekalkyler hela mandatperioden. Det kommer bli dyrt för svenska familjer, säger han.
Martin Ådahl från Centerpartiet menar att Sverige behöver en finansminister med bättre insikt om kriser och kallar prognosen överoptimistisk.
– I ena andetaget pratas det om en hög arbetslöshet på 8,5 procent, i andra andetaget om en stark prognos. Det går inte ihop, säger han.