Framtidsutsikter för räntor och konsumtion i Sverige

Enligt den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) förväntas räntehöjningar ske i slutet av 2026 och under 2027. Samtidigt har hushållens konsumtion ökat, en utveckling som KI:s generaldirektör framhåller har sina rötter i reella inkomster snarare än kortvariga subventioner.

Trots förväntningar om högre inflation och räntehöjningar, förutspår KI att hushållens konsumtion kommer att fortsätta växa. Under en presskonferens på tisdagen delade KI med sig av att hushållens inkomster för närvarande växer snabbare än priserna.

Kostnaderna för energi och andra varor förväntas sjunka, men inflationen tros stiga, vilket kommer att påverkas av att subventioner, såsom den sänkta drivmedelsskatten, upphör. Kainelainen konstaterar att KI tidigare varit kritiskt inställda till åtgärder som kan ha ökat köpstyrkan artificiellt.

Den nuvarande prognosen är baserad på en inflationsanalys utan att ta hänsyn till dessa effekter, vilket tyder på en starkare ekonomisk återhämtning. Enligt Kainelainen har svenska hushålls konsumtion ökat som en följd av ökade inkomster.

Trots att ekonomin påverkas av externa faktorer, som tullchocker och Mellanösternkonflikten, förblir den robust. Kainelainen noterar att inflationen förväntas ligga nära, kanske något över, det uppsatta målet, men att perceptionerna kring ekonomin kan variera.

Vid slutet av 2027 förväntas arbetslösheten ligga på 7,9 procent. Bnp-tillväxten spås öka under hösten 2026, men återhämtningen på arbetsmarknaden kan ta längre tid. Kainelainen säger att vi är i slutet av återhämtningen, inte i början, vilket gör att många kan uppleva situationen som en lågkonjunktur.

Källa: Konjunkturinstitutet.