AI:s framtid och dess inverkan på penningpolitik och ekonomi

Under en presentation idag diskuterade förste vice riksbankschef Aino Bunge AI:s potentiella konsekvenser för ekonomin och penningpolitiken. Hon framhöll att även om AI kan påverka mycket, så har den ännu inte haft någon direkt inverkan på den aktuella penningpolitiken.

I sin presentation i Stockholm uttryckte hon:

”I skuggan av geopolitiken läser vi dagligen i nyheterna om lika delar oro och fascination inför AI:s påverkan på samhället och ekonomin. Historien visar att teknologiska framsteg inte lett till högre arbetslöshet. Men det är ingen naturlag, och här har politiken en viktig roll att spela.”

Bunge betonade att historiskt sett har gamla arbetstillfällen ersatts av nya, men att omställningsprocessen ofta är svår för dem vars yrken automatiseras. Hon påpekade att unga personer kan drabbas hårdast, men att de också är mer anpassningsbara till förändringar.

Hon fortsatte med att beskriva arbetsgivarnas mönster:

”Företagen verkar dock följa principen ”no hire, no fire”. Man säger inte upp unga personer i de utsatta yrkena, men man anställer heller inte de som är nya på arbetsmarknaden.”

Bunge berörde också de bredare makroekonomiska effekterna av AI. Hon förklarade att AI kan påverka företags kostnader och efterfrågan på investeringar, vilket i sin tur kan påverka styrräntan.

”Sammanfattningsvis kan en rad olika effekter uppstå av AI som kan påverka styrräntan åt olika håll. Tidpunkten för när effekterna uppstår är dock mycket svårbedömd.”

Hon illustrerade att AI kan leda till ett produktionslyft, vilket skulle kunna sänka tillverkningskostnader och dämpa inflationen samt resultera i lägre styrränta.

Hon varnade dock för att AI också kan leda till ökad efterfrågan på investeringar, vilket kan driva upp inflationen och styrräntan kortsiktigt. Bunge konstaterade att effekterna av AI kan ta tid att märka i makroekonomiska statistiker.

Hon sa att en dialog med företag är avgörande för att identifiera tidiga tecken på förändring och att hushållens uppfattningar om den ekonomiska utvecklingen också är viktiga.

Bunge summerade sin bedömning med att säga:

”En sammantagen slutsats för min del är att AI just nu inte har slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i en sådan stor utsträckning att det påverkar den dagsaktuella penningpolitiken, men utvecklingen går mycket fort och vi måste noga följa vad som händer under de kommande åren.”

I samband med sin presentation tog Bunge också upp inflationen kopplad till kriget i Mellanöstern. Hon förklarade att stigande priser på energikällor och andra varor påverkar inflationen.

”Riskerna ökar ju längre kriget pågår, men jag tycker vi har ganska lite att vinna på att agera med penningpolitiken i ”förebyggande syfte” på de utbudsstörningar vi nu ser.”

Bunge avslutade med att konstatera att Riksbanken har utrymme att vänta på mer information innan åtgärder behöver vidtas.