Ökande fattigdom i Sverige: En oroande trend
Publicerad februari 23, 2026
Publicerad februari 23, 2026

Nästan tre gånger så många svenskar upplever idag en känsla av att vara ”allvarligt fattiga” jämfört med för fyra år sedan. Timbroekonomen betonar att inflationen är en central faktor i detta. Sociologiprofessorn förklarar att urholkade bidrag bidrar till situationen. – Vi har varit ledande internationellt men nu är vi ett medelmåttigt välfärdssamhälle, säger hon.
Fattigdomsdefinitionen är komplex och det finns flera sätt att mäta den. Faktisk fattigdom, relativ fattigdom och självupplevd fattigdom är olika dimensioner. Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter baseras på svenska medborgares egna svar.
2021 rapporterades 150 000 svenskar leva i ”allvarlig materiell och social fattigdom” enligt SCB:s kriterier. År 2025 förväntas den siffran öka till 408 000. Antalet personer som klassificeras som ”materiellt och socialt fattiga” har också ökat markant och nått 729 000.
Det är värt att notera att en betydligt större andel av de fattiga har utländsk bakgrund. Men det finns en lika stor ökning bland personer med svensk bakgrund.
– Det har ökat dramatiskt från en mycket låg nivå, konstaterar hon. Sverige har tidigare haft låga siffror vad gäller extrema fattigdomsnivåer, men nu har det förändrats under 2020-talet.
Utvecklingen har pågått sedan 1990-talet och det finns målkonflikter i den politiska strategin, oavsett regering. Det har funnits en betoning på arbetslinjen på bekostnad av social och ekonomisk trygghet, säger hon. Hon framhäver också att bostadsbidraget, barnbidraget och a-kassan har varit oförändrade trots stigande levnadskostnader.
Enligt henne fungerar tanken att lägre välfärdsersättningar ska snabba på väg till arbete dåligt.
Det finns väldigt magra om ens några stöd för detta vetenskapligt. Många har inte förstått den verklighet som människor lever i, med hinder som sjukdomar som försvårar arbetsupptagande.
Timbros chefsekonom håller inte med om att klyftorna i samhället har ökat.
– Reallönerna har ju ökat för alla människor (fram till 2021). Nästan alla har det bättre idag, säger han. Han påpekar inflationens roll som en viktig orsak till att många känner sig relativt fattigare nu.
Det var under 2021 som reallönerna var som högst innan priserna började stiga kraftigt.
– Det var då vi var, mätt i historiska termer, absolut rikast i Sverige, säger han. Därför kan människor i sina svar ange att de känner sig fattigare.
Det som förenar Timbroekonomen och sociologiprofessorn är insikten om att inflationen drabbar de fattiga hårdast.
Med ”materiell och social fattigdom” menas att man saknar resurser för att uppnå en viss standard av levnad.
En person anses ”allvarligt fattig” om hen inte kan klara av sju eller fler av de listade posterna. Om minst fem av dessa inte uppfylls, definieras personen som materiellt och socialt fattig enligt EU:s kriterier.
Exempel på sådana krav inkluderar att kunna betala oförutsedda utgifter, ha råd med semester, kunna betala skulder, samt ha tillgång till en varm bostad och internet.
Källa: SCB