Högsta domstolen kritiserar Trumps tullpolitik

USA:s högsta domstol har fastslagit att president Donald Trumps handelstullar strider mot lagen. Detta utgör ett betydande bakslag för presidenten, som nu avser att införa nya globala tullar på tio procent.

”De är en skam för vårt land,” säger hon. Detta uttalande riktades till domarna som röstade emot honom, med beslutet som föll med röstsiffrorna 6–3.

Flera än 1 000 amerikanska företag har drivit ärendet i domstol i samband med de globala tullar som meddelades av Trump under vad han benämnde ”Befrielsedagen” förra året.

Presidenten menar att domarna har blivit påverkade av ”utländska intressen.” ”De är dårar och knähundar åt radikala vänster-demokrater och Rinos,” säger hon.

Trump planerar att införa nya globala tullar, som han anser ska läggas ovanpå de redan existerande. Han har framhållit att tullarna är en avgörande fråga i USA:s historia och att ett ogynnsamt domslut skulle innebära en allvarlig ekonomisk konsekvens.

Trots Trumps argumentation har tullpolitiken stött på motstånd även från libertarianska och företagarvänliga grupper som traditionellt stöder Republikanerna. Enligt undersökningar är även tullarna impopulära bland väljarna.

Enligt amerikansk lag ska tullar beslutas av kongressen. Trump har hävdat att han hade befogenhet att införa dem på grund av ett påstått ekonomiskt nödläge.

Den konservative domaren Brett Kavanaugh, som tillsattes av Trump, var en av tre som motsatte sig ogiltigförklaringen. ”Tullarna som föreligger kan anses vara både rimliga eller orimliga. Men vad gäller lagtext är de helt klart förenliga med lagstiftningen,” menar hon.

Kavanaugh påpekar att domstolen i praktiken anser att Trump har fyllt i fel formulär för att genomdriva sin tullpolitik.

Om domstolen fattar ett negativt beslut, kommer Vita huset att använda andra verktyg, som i normalfallet är mer komplicerade än presidentens nödbefogenheter, rapporterar Bloomberg.

Importföretag har krävt återbetalning av de tullavgifter de har betalats, vilket ännu inte har tagits upp av domstolen. Det kan handla om belopp uppemot 1,5 biljoner kronor.