Pensionsålder och arbetslivets förlängning i Sverige

En växande andel svenskar fortsätter att arbeta efter att ha nått 65 års ålder. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att personer födda på 1950-talet dröjer längre med att ta ut sin pension och har lön som huvudinkomst i större utsträckning än tidigare generationer.

Enligt rapporten hade 36 procent av 65-åringarna lön som sin huvudsakliga inkomst under 2024, en ökning från 29 procent året innan. Samtidigt minskade andelen som förlitade sig på allmän pension som huvudinkomst från 68 till 47 procent.
– Fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst, och reformen med höjda pensionsåldrar har lett till färre år med utbetalningar från socialförsäkringen. Effekten är precis som avsett, säger en källa.

Bakgrunden till dessa förändringar är de höjda åldersgränser som riksdagen införde och som träder i kraft 2023. Målet var att säkerställa framtida pensioner i takt med att medellivslängden ökar.
Rapporten visar också att män generellt har tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor, vilket till viss del beror på kvinnors längre livslängd.

Bland dem som tog ut inkomstpension förra året hade 71 procent lön som huvudsaklig inkomst innan pensioneringen. Tjänstepensionen har ökat avsevärt som inkomstkälla tre år före pensionering, särskilt bland kvinnor. Även inkomstgrundad sjukersättning har ökat något under 2024.
Sedan det nya pensionssystemet infördes 2003 har sysselsättningen bland 65–69-åringar ökat från 14 till 34 procent, en ökning med 20 procentenheter.

– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna skjuter upp pensionen och arbetar längre upp i åldrarna än 40-talisterna, säger en analyskälla.

Utvecklingen indikerar en tydlig trend mot ett längre arbetsliv i Sverige.