Svenska styrelsearvoden står stilla i Norden

En färsk rapport från Invest in Relations och Styrelseakademien visar att svenska styrelseledamöter fortfarande har de lägsta ersättningarna i Norden. Trots en viss ökning de senaste åren kvarstår ett stort gap till grannländerna Danmark och Finland, särskilt inom småbolagssektorn och på First North.

Studien omfattar 763 börsnoterade företag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och visar att:

Totala styrelsearvoden: Danmark har de högsta ersättningarna, följt av Finland, medan Sverige endast ligger över Norge.

Ordförandearvoden: Sverige ligger över Finland och Norge men under Danmark.

Ledamöters arvoden: Danmark och Finland ligger i topp, medan Sverige hamnar i botten.

Vice ordförande: Denna roll är ovanlig i Sverige men betydligt vanligare och bättre betald i Danmark och Finland.

Tillväxten: Sverige och Norge har haft den starkaste procentuella ökningen av styrelsearvoden de senaste två åren.

Suzanne Sandler, vd för Styrelseakademien, påpekar att låga arvoden kan hindra rekrytering av kompetenta styrelseledamöter.
– Svenska styrelseledamöter har ett stort ansvar, men ersättningen ligger fortsatt långt under våra flesta grannländer. Om vi vill attrahera och behålla kompetens på högsta nivå behöver ersättningen bättre spegla uppdragets komplexitet och ansvar, säger hon.

Gapet är störst i småbolag, där svenska styrelser får betydligt lägre ersättning än det nordiska snittet. I Large Cap-bolag är ersättningarna mer konkurrenskraftiga.

Sammanlagt ser ersättningsnivåerna ut så här (med Sverige som bas 100 %):

Danmark: 141 %
Finland: 122 %
Island: 103 %
Sverige: 100 %
Norge: 90 %

Andrew Suneson Meiling, vd på Invest in Relations, hoppas rapporten ska leda till en diskussion om ersättningens betydelse i bolagsstyrning.
– Våra data visar tydligt att gapet till Danmark och Finland är betydande. Vår förhoppning är att studien bidrar till en mer informerad diskussion om styrelsens värde och ersättning i svenska bolag, säger han.

FAQ om styrelsearvoden i Norden:

Varför är svenska styrelsearvoden lägre än i grannländerna? En förklaring är en historiskt mer återhållsam ersättningspolicy i svenska bolag, särskilt bland mindre noterade bolag.

Hur står sig svenska Large Cap-bolag? De är relativt konkurrenskraftiga men fortfarande lägre än Danmark.

Vilka roller har störst skillnader i arvoden? Främst vice ordförande och ledamöter, där Sverige är långt under snittet.

Har ersättningarna ökat i Sverige? Ja, Sverige och Norge har haft den snabbaste procentuella tillväxten de senaste två åren.

Vilka konsekvenser kan låga arvoden få? Det kan bli svårare för svenska bolag att attrahera och behålla erfarna styrelseledamöter, vilket påverkar deras långsiktiga konkurrenskraft.