För att sänka matpriserna krävs mer än bara momssänkningar

De ledande partierna i Sverige är överens om att sänka matmomsen som en åtgärd för att minska matpriserna. Men för att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna verkligen ska kunna påverka priserna måste konkurrenssituationen på marknaden förbättras.

Matpriserna har stigit med 30 procent sedan 2022, vilket skapar oro bland väljare. Därför är det förståeligt att partierna vill sänka momsen, en faktor de kan påverka. Men om momsen halveras till 6 procent, vilka produkter kommer att omfattas av denna sänkning? Det finns även frågor kring huruvida restauranger ska undantas.

Det vore mer konstruktivt om diskussionen fokuserade på långsiktiga lösningar för att pressa priserna inom livsmedelssektorn. Dagens marknad domineras av några få aktörer, vilket skapar brist på konkurrens. Ica, Axfood och Coop utgör en stor del av marknaden, medan andelen lågprisbutiker är betydligt lägre än i många europeiska länder.

I över 100 kommuner i Sverige saknas lågprisalternativ helt. Det behövs fler lågprisbutiker, såsom Willys och Lidl, särskilt i områden där de inte finns. En ny studie har visat att lågprisbutiker kan pressa priserna hos större aktörer, vilket skulle kunna innebära betydande besparingar för familjer.

Dock är det lättare sagt än gjort. Kommuner blockerar ibland etableringar av lågprisbutiker med motivering att det redan finns tillräckligt med mataffärer. Enligt rapporter har Willys haft svårt att öppna en större butik i Laholm på grund av byråkratiska hinder.

Konkurrenter och lokala intressenter har också uttryckt oro för att en ny lågprisbutik skulle skada handeln i stadskärnan. Det är oacceptabelt att lovande företag ska behöva vänta i flera år på att få sina ansökningar godkända, och kommunerna bör inte använda sitt planmonopol för att hindra ny konkurrens. Om M, SD och S vill vara trovärdiga när det gäller att sänka matpriserna, bör de fokusera på att adressera dessa frågor istället för att enbart sänka momsen tillfälligt.