Reflektioner kring Northvolt och offentliga investeringar

Det är utan tvekan positivt att Northvolt nu får en ny ägare som kan främja utvecklingen av avgörande batteriteknologi och, förhoppningsvis, bidra till den gröna omställningen. Men det måste också erkännas att insikten efter det tidigare Northvolthaveriet är att skattemiljarder inte bör investeras i industriella projekt med stor risk, säger hon.   I en debattartikel den 12 augusti i Di argumenterar en annan röst för att de statliga bidragsprogrammen bör utökas i budgeten för 2026 för att ge Northvolt bättre förutsättningar. Hon menar att offentliga investeringar i det nya Northvolt kan leda till tusentals arbetstillfällen, ökad export och minskad sårbarhet gentemot Kina.   Sådana argument har hörts tidigare, men i allt mindre utsträckning sedan mars i år, när företaget ansökte om konkurs. Vid den tidpunkten hade Northvolt redan mottagit 88 miljarder kronor i offentliga medel och kreditgarantier, vilket i efterdyningarna lämnade hundratals underleverantörer med obetalda fakturor.   Småföretagarna har sannolikt inte fått något stöd från de stora bidragsprogrammen och kan knappast förvänta sig att få några fakturor betalda bara för att en ny ägare tagit över. Många medarbetare, som har lämnat sina hemländer för att arbeta i Skellefteå, har också drabbats hårt av Northvolts krasch.   Det är värt att notera att det nu är av yttersta vikt att regeringen ser till att dessa individer, som har bidragit till arbetskraften, får möjlighet att stanna och verka i Sverige. Hon har helt rätt i sin analys av situationen.   Marknadsekonomiska principer måste dock fortsätta att gälla oavsett företagets affärsidé. Framgångsrika företag växer inte fram ur offentligt stöd och bör belönas genom konkurrens på lika villkor.   Svenska företag efterfrågar stabila spelregler och lägre kostnader istället för ett lapptäcke av stöd. För att stärka svensk konkurrenskraft behövs det sänkta anställningskostnader, förbättrad tillgång till kompetens och en avlastning av den administrativa bördan. Regelkostnaderna uppgick till 378 miljarder kronor under 2023, vilket belastar företagens kärnverksamhet.   Politiken måste tillåta företag att fungera under hållbara villkor. Det är den enda vägen för nya Northvolt, eller andra aktörer inom batteritillverkning, att stå emot konkurrensen från utlandet. I bästa fall kan detta leda till tusentals jobb och ökad export, avslutar hon.