Strategisk roll för Sverige i EU:s budgetförhandlingar

Förhandlingarna om EU:s långsiktiga budget för 2028–2034 inleds nu och spänner över två år. Sveriges uppgift blir att säkerställa satsningar för säkerhet och konkurrenskraft, begränsa budgetens omfattning och motverka föreslagen beskattningsrätt för unionen, vilket kräver både tydlighet och konstruktivitet.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag på 22 000 miljarder kronor, som nu förhandlas om av samtliga medlemsstater. Slutresultatet kommer att skilja sig från ursprungsförslaget, och Sverige måste agera aktivt redan från start för att få sin hållning införlivad.

Sedan EU-inträdet har Sverige konsekvent argumenterat mot en alltför stor budget. Unionens styrka ligger i den inre marknaden samt samordnade insatser inom områden som säkerhet, klimat och frihandel, snarare än omfattande bidragsutbetalningar med tveksamt mervärde.

EU-kommissionen vill skära ner jordbruksstödet och sammanhållningspolitiken för att omfördela medel till säkerhet och konkurrenskraft. Stöden svarar vardera för ungefär en tredjedel av budgeten. Den linjen är rimlig, även om långsiktigt tillväxtstöd främst uppnås genom låga skatter, utbildning och fler frihandelsavtal.

Beslut om budgeten kräver enhällighet bland unionens 27 medlemsländer, vilket ger Sverige ett starkt förhandlingskort. Krav på att använda veto, som Sverigedemokraternas Charlie Weimers föreslagit, är riskabelt eftersom varje stat har samma möjlighet att blockera förslaget.

Motsättningarna är tydliga: Polen vill behålla sammanhållningspolitiken, Frankrike försvarar jordbruksstödet, Ungern motsätter sig villkor kopplade till rättsstatsprinciper och Spanien anser budgeten otillräcklig.

I SVT:s Aktuellt kritiserade EU-minister Jessica Rosencrantz budgetens storlek men undvek att klart uttala sig om nedskärningar i jordbruksstöden. Sådan otydlighet har Sverige inte råd med när avtalet ska förhandlas fram.

Sveriges fastställda linje bör vara att jordbruksstödet minskas ytterligare för att finansiera prioriterade områden. Detta bör utgöra grunden för regeringens insatser i de kommande diskussionerna.

En konstruktiv strategi kräver samarbete med likasinnade stater, till exempel Tyskland, som tidigt avvisade förslag på kraftiga budgetökningar. Deras stöd kan ge större tyngd åt den svenska positionen.

EU-kommissionen planerar att finansiera budgetökningen med alternativa intäktskällor i stället för högre avgifter från medlemsländerna.

”egna medel”, EU-kommissionen säger
Regeringen måste stå emot försök att ge unionen beskattningsrätt, då skattepolitiken bäst hanteras nationellt av riksdagen.