Per geijer-fyndet blir nyckel för europas råmaterialsjälvständighet

I LKAB:s arbete under Kiruna hittades Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, belägen i den järnmalmskropp som kallas Per Geijer-fyndigheten. Upptäckten presenterades för internationella medier för drygt två år sedan.

EU har infört lagen om kritiska råvaror för att minska beroendet av import. Enligt målen ska unionen uppnå tio procents självförsörjning på sällsynta jordartsmetaller till år 2030.

”Det är en självklarhet att vi måste vara mer självförsörjande. Vi har testat att inte vara det och har märkt hur det inte funkar i samband med finanskriser, pandemier och krig på vår kontinent,”, Jessika Roswall

På 1 365 meters djup transporteras järnmalmen med ett självkörande tåg till ett schakt, där den sedan skiljs från gråberget. Nästa steg är att förlänga gruvan mot norr för att utvinna Per Geijer-resurserna.

”Vi var helt beroende av en totalitär stat när det gällde Ryssland och gas. Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller Iphones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte,”, Jan Moström

En fristående gruva för jordartsmetaller skulle vara ekonomiskt riskfylld, konstaterar LKAB. Kombinationen med järnmalm på samma plats ökar lönsamheten genom delade driftskostnader.

”Men eftersom vi har järnmalm på samma plats så kan utvinningen av den bära den primära kostnaden för gruvdriften,”, han säger

Fyndigheten rymmer 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter och fosfor, samt över 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller. Halterna i Per Geijer är tio gånger högre än i nuvarande Kirunamalmen.

I mars utsågs projektet till strategiskt av EU under Critical Raw Materials Act, vilket ger snabbare tillståndsprocesser utan att sänka miljökraven. Normalt kan prövningar ta över tio år.

”Jag kan inte svara exakt på det. Projektet innehåller vissa tidslinjer men det viktiga är att vi politiskt tillsammans med företagen visar att det här är oerhört viktigt för Europas självförsörjning och den gröna omställningen,”, hon säger

Gruvvallen berör flera riksintressen, däribland rennäring. Gabna samebys flyttning mellan betesmarker riskerar att avskäras av gruvutbyggnaden, vilket kräver noggrann avvägning av motstående intressen.

”Det är väldigt många målkonflikter som finns exakt här och det är som alltid komplicerat. Men till syvende och sist behöver man balansera alla de här intressena,”, hon säger

Framtida beslut om brytning avgörs av svenska domstolar och myndigheter, som måste väga ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i en helhetsbedömning.

”Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna,”, han säger