Ny metod för att upptäcka alzheimer inom svensk vård

Ett nydanande blodtest, utvecklat i Sverige, introduceras nu i vården för tidig diagnos av alzheimer. ”Sverige har varit världsledande såväl när det gäller diagnostik som utvecklingen av nya läkemedel mot alzheimer. Men nu har vi blivit omsprungna”, säger Henrik Zetterberg, neurokemiprofessor och expert inom området.

Efter 15 års intensiv forskning är det svenska blodtestet för alzheimerdiagnos nu på väg att implementeras i den svenska sjukvården. Zetterberg, som nyligen anlänt till Las Vegas för en konferens om hjärnskador, fortsätter att bygga på sin forskning.

Som professor vid Göteborgs universitet och överläkare i klinisk kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar han med att utveckla innovativa metoder för tidig diagnostik av demenssjukdomar genom att använda biomarkörer i både blod och cerebrospinalvätska.

Utmaningen här är att koncentrationen av de biomarkörer som används är betydligt lägre i blod än i cerebrospinalvätskan.

”Vi har kört metoderna för blodanalys i forskningsprojekt sedan flera år och håller nu på att färdigställa valideringen för klinisk rutinanalys. Detta borde vara klart under den kommande månaden.”

De nya blodtesterna har visat sig vara mycket användbara i både forsknings- och kliniska sammanhang, särskilt med tanke på att nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom har godkänts på flera marknader internationellt. Tyvärr är dessa ännu inte tillgängliga i Sverige, vilket Zetterberg finner beklagligt.

”Sverige har varit världsledande såväl när det gäller diagnostik som utvecklingen av nya läkemedel mot alzheimer. Men nu har vi blivit omsprungna.”

Han pekar på att svenska Bioarctic har haft sina blodtester i kliniskt bruk i USA under flera år.

Det amerikanska FDA godkände Bioarctics läkemedel redan 2023, medan EMA i Europa först gav grönt ljus i april i år. Zetterberg uttrycker frustration över tidsfördröjningen.

”Varför denna process drog ut så mycket på tiden är oklart. EMA är en sluten organisation som inte berättar hur man tänker.”

Bekymret för Zetterberg är att allt fler patienter riskerar att hamna bortom räddning varje dag.

”Högst troligen går det inte att få tillbaka förlorade nervcellsnätverk på ett bra sätt i efterhand. Hjärnan är jättedålig på att regenerera.”

Därför är tidig intervention avgörande.

Han betonar vikten av ett tidigt ingripande, där läkemedlet är mest effektivt innan symtomen blir allvarliga. Blodtesterna, som nu snart ska användas i Sverige, bör utföras i samband med en basal minnesutredning.

Zetterberg förklarar att även om inga tester kan ge 100 procentig säkerhet, ger det nya blodtestet två olika värden.

”Vid en koncentration över en viss nivå kan man med hög säkerhet säga att det finns Alzheimerförändringar i hjärnan. Om resultatet ligger under en annan nivå kan man till cirka 95 procent säga att det inte är det.”

Det finns en gråzon på cirka 15 procent, där resultat kan vara oklara och ytterligare tester krävas. Med förmågan att förutsäga alzheimer 15 till 20 år innan symtom uppträder, hoppas Zetterberg att testet ska användas mycket tidigare i framtiden.

Den optimistiska inställningen grundar sig på pågående studier som syftar till att eliminera amyloidklumpar, som försämrar hjärncellernas funktion, innan skador skett.