Framtidens smaker skapas med hjälp av artificiell intelligens

Vem avgör hur framtidens smaker ska se ut? Är det kunderna, forskarna eller algoritmerna? I Norrköping skapar Nord Arom Nordens största anläggning för smaker, där AI-algoritmer kombineras med naturliga ingredienser som bär och kryddor.

Nord Arom bygger en modern fabrik i Norrköping, där ett djupare arbete pågår med att utforska hur nya smaker utvecklas och blir populära.

”Det är en ganska hemlig bransch. Konsumenterna vet inte att vi finns även om vi ingår i deras smakupplevelser”

säger vd:n Johan Eriksson.

Företaget specialiserar sig på att utveckla aromer som används i en rad produkter, från drycker och glass till kosttillskott och godis. De har betjänat livsmedelssektorn i över 60 år men ser sig själva mer som specialister på att tolka och implementera trender snarare än att leda innovativa processer.

”Vi är en del av kedjan som tolkar, anpassar och tillgängliggör det nya för våra kunder”

förklarar Johan Eriksson.

För att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen av trender har Nord Arom introducerat artificiell intelligens som ett verktyg. Detta verktyg analyserar information från olika källor, inklusive menyer och sociala medier, för att identifiera framväxande trender.

”Vi behöver se vad som bubblar innan det kokar. Lanseringsdata är ofta för gamla när de blir tillgängliga. Det är för sent för att plocka upp tender för oss”

säger Karin Anderö, som är ansvarig för produktutvecklingen.

AI-tekniken kompletterar traditionell trendanalys. I samarbete med Svante Garsten Schön, barchef på Stockholmsbaren Häktet, sammanställer företaget en årlig lista med trendsmaker. År 2025 inkluderar listan smaker som blåbär och bergamott, samt jordgubbsblad och apelsinblom.

”Det är inte bara en smakfråga – det handlar också om kontext. Vad känns modernt, fräscht och passar konceptet? AI kan hjälpa oss att fånga upp signaler vi annars skulle missa”

påpekar Karin Anderö.

Teknologins inverkan sträcker sig inte bara till vilka smaker som efterfrågas, utan även hur de analyseras. Smakutveckling betraktas ofta som ett hantverk, medan sensorik är en vetenskap som använder olika systematiska metoder för analys. Nord Arom har en utbildad sensorisk panel för att utvärdera smaker och produkter inom både utveckling och kvalitetssäkring.

”Det handlar om hur smak upplevs i olika miljöer. Allt från temperatur till tallrikens form kan påverka. Förra veckan deltog vi i en nätverksträff där en forskare från Brasilien förklarade att de där aldrig skulle lägga toalettpapper och livsmedel i samma kasse – det skulle påverka hur maten upplevs”

berättar Karin Anderö.

För att möta den ökande efterfrågan investerar Nord Arom i en fabrik på 4.500 kvadratmeter i Klinga, Norrköping.

”Den nuvarande fabriken räcker inte till. Vi har vuxit stadigt i flera år och har inte riktigt kunnat gasa på. Den nya ger oss möjlighet att växa med både personal och produktion”

säger Johan Eriksson. Omsättningen för 2023 beräknas till 139,5 Mkr, med en prognos på 192 Mkr för 2024. Resultatet beräknas uppgå till 33,1 Mkr.

Denna satsning, som är den största i företagets historia, kommer att ge kapacitet för parallell produktion vilket ökar både trygghet och flexibilitet.

”Det är en investering för nästa generation. Vi bygger för att vara skalbara – men också för att stå stadigt om något oväntat inträffar.”

Fabriken beräknas stå klar för drift i slutet av 2026, medan huvudkontor och viss produktion förblir i de nuvarande lokalerna.

Nord Arom har en stark ställning på den nordiska marknaden, där de främst konkurrerar med stora aromhus i Europa.

”Det är inte många som har lokal produktion i Norden. Vi har fördelen att vara nära våra kunder och ha koll på de nordiska smakpreferenserna”

förklarar Johan Eriksson. Dryck står för över hälften av företagets verksamhet, följt av glass, konfektyr och bageri.

Inom dryckessektorn är förändringar snabba, där trender kan dyka upp och försvinna innan produktionen hunnit påbörjas.

”Vi får förfrågningar som helt uppenbart är Tiktok-drivna. Det kan vara en smaktrend från en annan del av världen som plötsligt slår här över en natt. Allt går så snabbt”

säger Johan Eriksson.

Inte alla idéer blir kommersiellt framgångsrika. Baconglass och popcornläsk har utvecklats i labbet men aldrig släppts på marknaden.

”Vi testar mycket och ibland blir det mer experiment än produkt. Men även det lär oss något”

påstår Karin Anderö.

Det är oklart vem som egentligen styr smakutvecklingen. Smaklandskapet präglas av en kombination av teknik, trender och timing.

”Det är inte en aktör som pekar ut riktningen. Vi försöker lyssna på många källor samtidigt – och översätta det till något som fungerar”

avslutar Johan Eriksson.