Framtidens Smaker: AI:s Roll i Utvecklingen av Aromer

Vem avgör hur framtidens smaker kommer att se ut? Är det konsumenternas preferenser, akademisk forskning eller algoritmer? I Norrköping står Nord Arom i färd med att etablera Nordens största anläggning för smakproduktion, där AI-algoritmer harmoniseras med naturliga ingredienser och mänskliga smakupplevelser.

Nord Arom planerar byggandet av en modern fabrik i Norrköping. Bakom detta projekt döljer sig ett djupgående arbete för att upptäcka och förstå hur nya smaker skapas, definieras och blir populära.

”Det är en ganska hemlig bransch. Konsumenterna vet inte att vi finns även om vi ingår i deras smakupplevelser”

säger vd:n Johan Eriksson.

Företaget fokuserar på utvecklingen och produktionen av aromer som används i produkter som drycker, glassar, kosttillskott och konfektyr. De har varit en del av livsmedelssektorn i över 60 år och betraktar sig själva mer som specialister på att förstå och anpassa sig till trender än som innovationsexperter.

”Vi är en del av kedjan som tolkar, anpassar och tillgängliggör det nya för våra kunder”

säger Johan Eriksson.

För att kunna följa den snabba trendutvecklingen har Nord Arom börjat använda artificiell intelligens. Det nya AI-verktyget analyserar omfattande datakällor, inklusive menyer, sociala medier och forskningsartiklar, för att identifiera kommande trender.

”Vi behöver se vad som bubblar innan det kokar. Lanseringsdata är ofta för gamla när de blir tillgängliga. Det är för sent för att plocka upp tender för oss”

förklarar produktutvecklingschefen Karin Anderö.

Detta verktyg kompletterar traditionell trendanalys. Tillsammans med Stockholmsbaren Häktet Vänsters barchef Svante Garsten Schön skapar Nord Arom en årlig lista över årets trender, som för 2025 inkluderar ingredienser som blåbär, bergamott, jordgubbsblad och apelsinblom.

”Det är inte bara en smakfråga – det handlar också om kontext. Vad känns modernt, fräscht och passar konceptet?”

säger Karin Anderö.

Teknologin påverkar inte bara efterfrågan på smaker utan även analysmetoderna. Medan smakutveckling många gånger betraktas som hantverk är sensorik en vetenskap med väldefinierade analytiska metoder. Nord Arom använder en träffad sensorisk panel för att bedöma smaker och produkter, både vid produktutveckling och vid kvalitetskontroll.

”Det handlar om hur smak upplevs i olika miljöer. Allt från temperatur till tallrikens form kan påverka”

säger Karin Anderö.

För att tillgodose den växande efterfrågan bygger Nord Arom en ny fabrik med en yta av 4 500 kvadratmeter i Klinga, Norrköping.

”Den nuvarande fabriken räcker inte till. Vi har vuxit stadigt i flera år och har inte riktigt kunnat gasa på. Den nya ger oss möjlighet att växa med både personal och produktion”

förklarar Johan Eriksson.

Omsättningen beräknas för 2023 ligger på 139,5 Mkr, med en prognos för 2024 på 192 Mkr. Resultatet för 2023 är 33,1 Mkr och företaget ägs av Maria och Mats Hansare. Antalet anställda är 42. Denna investering representerar det största steget i företagets historia och ger kapacitet för parallella produktionsflöden, vilket ökar både säkerheten och flexibiliteten.

”Det är en investering för nästa generation. Vi bygger för att vara skalbara – men också för att stå stadigt om något oväntat inträffar.”

Bygget av fabriken förväntas vara klart i slutet av 2026, medan huvudkontoret och viss produktion förblir i befintliga lokaler. På den nordiska marknaden ställs Nord Arom främst mot de stora europeiska aromhusen.

”Det är inte många som har lokal produktion i Norden. Vi har fördelen att vara nära våra kunder och ha koll på de nordiska smakpreferenserna”

säger Johan Eriksson.

Drycker utgör mer än hälften av Nord Aroms verksamhet, följt av glass, konfektyr och bageriprodukter. Inom dryckessegmentet gäller det att agera snabbt, då trender kan dyka upp och försvinna innan produktionen ens har inletts.

”Vi får förfrågningar som helt uppenbart är Tiktok-drivna. Det kan vara en smaktrend från en annan del av världen som plötsligt slår här över en natt. Allt går så snabbt”

säger Johan Eriksson.

Inte alla idéer når hela vägen till butikshyllan. Baconglass och popcornläsk har har utvecklats men aldrig lanserats.

”Vi testar mycket och ibland blir det mer experiment än produkt. Men även det lär oss något”

avslutar Karin Anderö. Vem som styr utvecklingen är svårare att definiera, men smaklandskapet formas vid gränsen mellan teknologi, trender och tajming.

”Det är inte en aktör som pekar ut riktningen. Vi försöker lyssna på många källor samtidigt – och översätta det till något som fungerar”

avslutar Johan Eriksson.