Regeringen initierar utredning för att differentiera matmomsen

Regeringen har beslutat att inrätta en utredning för att undersöka möjligheterna att tillämpa olika momssatser på livsmedel. Målet är att sänka kostnaderna för hushållens inköp av nödvändiga matvaror, samtidigt som man beaktar skatteneutralitet, risken för fusk och företagens administrativa bördor, enligt ett pressmeddelande.

Denna åtgärd är en del av regeringens strävan att förbättra hushållens ekonomi efter flera år av stigande matpriser och hög inflation. Den temporära halveringen av matmomsen, som trädde i kraft den 1 april och varar fram till den 31 december 2027, ska nu analyseras för att se om vissa livsmedel kan fortsätta att beskattas med en lägre momssats på lång sikt.

Finansminister Elisabeth Svantesson förklarar att syftet är att dämpa kostnaderna för livsmedel som många svenskar regelbundet köper.

”Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka”, säger hon.

Civilminister Erik Slottner betonar att barnfamiljer och låginkomsttagare drabbas hårdast av stigande matpriser.

”Regeringen fortsätter arbetet för att stärka alla svenskars, men särskilt barnfamiljer och låginkomsttagares hushållsekonomi”, framhåller han.

Utredningens uppgift inkluderar att definiera olika livsmedelskategorier som kan omfattas av olika momssatser. Den ska också föreslå hur en differentierad livsmedelsmoms kan utformas samt analysera risker med gränsdragningar, skattefusk och administration. Dessutom ska utredningen bedöma de samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna för att skapa ett förslag som effektivt kan sänka kostnaderna för hushållen.

FAQ: Matmoms
Vad innebär differentierad moms på livsmedel?
Det innebär att olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser i stället för en gemensam moms.
Varför tillsätter regeringen en utredning?
Syftet är att undersöka möjligheterna att göra nödvändiga livsmedel mer prisvärda för hushållen.
Vilka hushåll kan gynnas mest?
Regeringen pekar särskilt ut barnfamiljer och låginkomsttagare som de som kan få mest stöd.
Vad ska utredaren analysera?
Utredaren ska bland annat se över vilka livsmedel som kan omfattas, hur systemet kan utformas och dess ekonomiska samt administrativa konsekvenser.