Invändningar mot rösträtt för 16-åringar
Publicerad Juli 19, 2025
Publicerad Juli 19, 2025
Storbritannien har beslutat att sänka rösträttsåldern till sexton år vid nästa parlamentsval.
Denna reform framstår som populistisk och Sverige bör inte följa efter.
Den som inte anses mogen nog att köpa tobak bör inte ges inflytande över rikets politiska framtid.
”skapa mer rättvisa för 16- och 17-åringar”, Labourregeringen
Argumentet om rättvisa har ingen tydlig gräns, då det med samma logik skulle kunna omfatta ännu yngre medborgare.
Även om antalet registrerade väljare ökar är det tveksamt om valdeltagandet förbättras, eftersom 16- och 17-åringar röstar minst.
En opinionsundersökning beställd av ITV News visar att hälften av 16- och 17-åringarna själva inte vill ha rösträtt.
Vissa misstänker att Labourregeringen söker stärka sitt stöd bland de yngsta väljargrupperna, där partiet var som starkast i förra valet.
I Sverige har Miljöpartiet drivit en liknande fråga, men föga intensivt, möjligen av taktiska skäl utifrån röstmönster.
Statistik från SVT:s vallokalsundersökning visar att 58 procent av 18–21-åringarna röstade på Tidöpartierna och fem procent på Miljöpartiet.
Det har föreslagits att yngre röstande skulle drivas av en särskild känsla för miljö- och klimatfrågor, vilket statsvetare Ludvig Beckman betecknar som ohållbart.
Om man anser att dagens politiker misslyckas med klimatfrågan bör man söka påverka dem eller kandidera, inte utvidga väljarbasen med förhoppning om stöd.
Vid arton års ålder tillerkänns man fulla rättigheter som avtal, körkort och alkohol, vilket markerar det formella vuxenansvaret.
Därför bör rätten att besluta om landets politiska riktning reserveras för dem som samhället bedömer som vuxna.