Förlust för USA: Nato och övergången till Globaleye
Publicerad juli 8, 2026
Publicerad juli 8, 2026

Övergången av Nato till Globaleye i Europa utgör en betydande förlust för USA, som fram till nu har dominerat det militära övervakningssystemet i regionen. Johan Huovinen, överstelöjtnant och militärexpert vid Försvarshögskolan i Stockholm, anser att detta kommer att påverka USA negativt.
”Det blir en liten näsbränna för amerikanerna,” säger han.
Det befintliga luftburna radar- och stridsledningssystemet, Awacs (Airborne Warning and Control System), har varit i bruk sedan slutet av 1970-talet. Systemet blev välkänt under Kuwaitkriget, där det övervakade luftrummet över Irak. Enligt Huovinen är det nu dags för en modernisering.
”Det är ett gammalt system. De nyare systemen ser mer och bättre,” säger han.
Globaleye och dess amerikanska rival Wedgetail bedöms vara potentiella ersättare till Awacs. Expertisen indikerar att Wedgetail är mer kraftfullt. Det modifierade Boeing-flygplanet har en större besättning, vilket uppskattas i skarpa situationer.
”Med Wedgetail får man med andra ord högre stridsledningsförmåga,” säger han.
Globaleye, som placeras i Bombardier-flygplan, anses ha längre räckvidd och är mer flexibelt vad gäller upptäckten av olika mål. Huovinen påpekar att många länder redan använder Globaleye operativt och att kostnaden är en betydande faktor i valet av system.
”De olika länderna har säkert redan gjort en bedömning av vilket system som är kvalitativt bäst. Och kostnaden är så klart en viktig faktor,” säger han.
En ytterligare aspekt att överväga är hur väl systemen fungerar tillsammans med de redan existerande flygstyrkorna. Radarsystemet måste kunna integreras med stridsflyg för att effektivt dirigera mot mål.
”Kompatibiliteten med flyg är viktig. Just nu finns det i princip bara två riktigt moderna stridsflygplan därute – amerikanernas F-35 och vår egen Gripen,” säger han.
Huovinen nämner också att nya satellitsystem i framtiden troligen kommer att delvis ersätta luftburna radarsystem. USA investerar mycket resurser i detta område.
”Men ännu är vi inte riktigt där. Det krävs exempelvis en viss täthet av satelliter,” säger han.